Exet, pappa, vännen

Återigen tänker jag på mitt ex. Kom ut på balkongen och tyckte att det luktade som honom. Hur skumt är egentligen inte det? Jag vet att det aldrig blir vi så varför tänker jag då?

Och pappa. Pappa tänker jag på varje dag. Saknar jag varje dag. Trots att det gått nästan tre månader så känns det fortfarande lika tomt. Utan hans samtal. Utan att se honom. Speciellt nu när jag bråkat med syrran så vill jag bara ha min pappa att prata med och att krama. Han gav mig ett lugn. Pappa du ska veta att jag saknar dig varje minut av varje dag som går.

Och min afrikanske vän. Som jag inte vet om jag kan ge honom det han vill. Jag är inte redo. Om han kommer hit om några månader kan jag inte lova att jag är redo. Även fast jag älskar honom, men är det på rätt sätt? Kommer jag hinna komma över exet mer tills dess. Fyra månader har gått sen exet och jag var nära och intima. Ännu har jag långt kvar. Men jag tar en dag i taget och försöker att inte tänka på honom. Hoppet måste rinna ut. Acceptansen måste bli beständig.

Nu ska jag gå in och lägga mig så jag orkar träffa min vän imorgon bitti. Godnatt!

Annonser

~ av Borderlinemum på juni 12, 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: