Att böna och be

Jag har fortfarande inte fått besked från CSN. Och jag tror att när jag får det så blir det ett avslag på ansökan. Jag känner det på mig. Jag hatar denna väntan. Ovissheten. Får jag ett avslag vet jag inte vad jag gör. Jag skrev ett sms till sonens pappa och förklarade situationen. Kanske går han till familjerätten med det och säger att jag är en opassande förälder vad vet jag, men jag kände att jag var tvungen att skriva till honom. Kanske inte direkt för att böna och be om hjälp, så lågt sänker jag mig inte, utan mer för att se om han var villig att hjälpa för vår sons skull. Men han har inte svarat och jag tror inte han kommer göra det heller. Vilket i sig bevisar att han inte bryr sig om hans son inte har någonstans att bo, tycker jag i alla fall. Jag menar inte att han ska ge mig pengar, men han kunde i alla fall uttryckt någon sorts känsla över det hela. Men jag förväntade mig inga sympatier. Jag vet inte vad jag förväntade mig faktiskt. Han struntade i oss när pappa gick bort, han stack från mig när jag var gravid, han valde en annan tjej och ett annat barn framför oss, han lämnade oss utan att höra av sig en enda gång när sonen var ett år, ja jag kan fortsätta längre. Ja jag skriver oss, för det rör vårt barn också. När vi valde att skaffa barn trodde jag att vi skulle dela allt ansvar, ekonomiskt, tidsmässigt och kärleksmässigt. Jag trodde inte att han skulle jobba hårt och tjäna bra och inte bidra alls till sonens försörjning annat än de 1273 kronorna jag får av försäkringskassan varje månad. I vilket universum räcker de pengarna till mat, boende, kläder och nöjen? Inte i min Värld i alla fall.

Nu ska jag ta ett bloss och sedan vet jag inte vad jag ska göra resten av kvällen. All oro för pengar gör att jag inte orkar ta mig för någonting. Det tär på mig något så otroligt så jag är rädd att det ska brista snart. Får jag ett avslag är jag rädd att jag ska tappa kontrollen. Faaan att dessa pengar kan ställa till det så jävla mycket.

Annonser

~ av Borderlinemum på september 7, 2011.

Ett svar to “Att böna och be”

  1. Hej,
    Sitter själv i en ekonomisk knipa om man säger så. Inget roligt alls, det spär verkligen på det dåliga måendet. Jag hatar att pengar ska behöva så mycket, men tyvärr gör det ju det… Man mår ju inte alls bättre när man ska behöva kämpa för att ens kunna klara av att betala sin hyra liksom. Sänder en kram till dig, hoppas det löser sig på något sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: