Telefoner

Jag älskar telefoner. Eller ja snarare att leka med dem. Ringer dem är det en annan femma. Då svarar jag inte, bara om det står Mamma. Då svarar jag alltid. När mina vänner ringer svarar jag inte alltid. Beror på mitt humör. Jag hatar också att ringa myndigheter och sånt. Skulle ringa soc i måndags men jag vågade inte. Så skulle mamma ringa idag åt mig men trots telefontid så var de inte där sade de i växeln. Imorgon har de ingen telefontid så det får vänta till onsdag. Hon fick tag i ungdomsgruppen dit man ska om man är under tjugofem, men då jag fyller tjugofem nästa månad så skulle jag tillhöra vuxen istället. Ett annat bekymmer är att jag inte vill gå dit och träffa dem. För det första så kan jag inte åka buss längre och för det andra har jag haft praktik i samma byggnad, samma våning tidigare och för det tredje jobbar där säkert någon som gått i min klass på socionomprogrammet. Jag vet att jag kanske inte är i situation att ställa krav men jag klarar inte av pressen, skammen och allt det där. Jag håller mig isolerad. Det är bäst så för mig och för andra…

Annonser

~ av Borderlinemum på september 13, 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: