Ojdå

Jag somnade visst på soffan i lite mer än en timme. Det var verkligen skönt får jag säga. Verklighetsflykt. Verkligheten är ingen trevlig plats när inget går som man vill. När inget blev som det borde. När jag inte blev det jag borde. Jag hade drömt ihop en framtid så olik den jag lever i nu. Totalt olik detta. Det enda rätta i livet är min son. Och som tur är så är han en jättestor anledning att leva kvar. Att kämpa för. Annars hade jag slutat andas.

Annonser

~ av Borderlinemum på april 9, 2012.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: