Jag längtar

Jag längtar tills sonen somnat. Blir tidig läggning för honom ikväll för imorgon är det back to school som gäller. När han har somnat kan jag äntligen släppa ut tårarna. För jag är besviken på så mycket. Över sonens pappa. Över att inte ha några föräldrar. Över att knappt ha några vänner. Över att den absolut heta killen sedan i lördags fortfarande inte hört av sig. Allt gör ont på en och samma gång. Och jag mår illa och är trött och tung i kroppen. Skakig som fan. Vill så gärna ta en rejäl sup. Eller skära hål på min hud. Blir nog det senare. Det kommer inte påverka mig imorgon. Jag måste få skära bort denna jävla smärtan jag bär på!!! Jag måste släppa på trycket inom mig. Efter flera månader utan att självskada har det nu blivit dags igen. Jag måste. Finns inget val. Varför ska jag ens blanda mig med nya människor. För när det sen inte leder någon vart så dras alla gamla händelser igång i mitt känslomind och får mig att känna mig ful och äcklig och dum och oälskad. Oälskvärd. Värdelös. Ni kanske tycker jag är dum som kan hänga upp mig så mycket på en person. Men där var nåt. Men tydligen bara från mitt håll. Jag kände spänningen. Dragningen. Men hade fel om ömsesidigheten. Vet inte om jag ska skratta eller gråta för att jag inte följde med honom hem. Kanske hade det varit annorlunda då. Eller så hade han struntat i att höra av sig då också. Fan vad jag hatar tankar och känslor och jag vill bara stänga av mig själv!

Annonser

~ av Borderlinemum på januari 7, 2013.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: