Sömnlösheten

Jag kan inte sova. Vaknar stup i kvarten. Drömmer konstiga drömmar. Vrider och vänder mig innan jag somnar. Att inte få sova ordentligt bidrar mycket till att jag mår sämre. Det stör otroligt mycket. Men vad kan jag göra åt saken? Ingenting. Ingen hjälp finns. Jag får inga mediciner, varken till sömnen eller att ta vid behov. Förstår inte varför. Jag har aldrig missbrukat varken tabletter, alkohol eller droger. Men de har väl sina anledningar på psyk ändå. Om de tycker att det är bättre att jag skär sönder mig så javisst. Då gör jag väl det. Vet att det kan låta omoget men vad gör man när ångesten är så stark att det känns som att man dör. Då tar man till det enda som hjälper. Det enda man vet. Efter ett år i Dbt har jag nu halkat tillbaka på ruta ett igen. Det funkade en del under tiden jag gick där men nu när jag varit utan det så tappar jag allt därifrån. Kanske vill jag inte bli frisk. Jag vet inte. Jag vet ingenting. Skit.

Annonser

~ av Borderlinemum på juli 7, 2013.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: